livinginjapan

I fredags var vi ute ett gäng på restaurang med koreanskt käk. Låter inte så speciellt kanske? Det blir mer speciellt ju fler detaljer jag ger:

1. Vi var där i 6 timmar, med nomihodai hela tiden, för 3500 yen. Rätt kul, men också rätt farligt.
2. Vi var runt 40 personer. Halva Fredriks klass, det vill säga en hel bunt med koreaner, delar av min klass samt även några ströplatser från andra klasser. Vi hade också sällskap av tre lärare, grymt kul. Hur sjutton fick vi plats på en restaurang när vi var så många? Det kommer härnäst.
3. Vi hade hyrt hela restaurangen. Fortfarande bara för totalt 3500 yen per skalle.

Trots att det var en hel bunt svenskar med så blev det väldigt lite svenska pratat. För det första är det roligare med japanska. För det andra har det blivit en regel när vi är ute att alla som inte pratar japanska måste tömma sitt glas. Farligt. Självbevarelsedriften sätter in tidigt och hindrar att man pratar annat än japanska. Om jag ska vara helt ärlig så var enda gången jag behövde dricka när vi sjöng "Ja må han leva" för Mattias. Det var det värt.

Imorgon ska jag köra mitt tal, som tredje deltagare i hela tävlingen. Yikes. Jag undrar hur jag kommer att sova i natt? Vi får se imorgon hur det går. Jag kan talet perfekt utantill när jag övar framför spegeln, men när jag i onsdags övade framför Yoshimura-sensei så var det inte lika perfekt. Väldigt operfekt till och med. I fredags framför klassen gick det dock bättre, återigen nästan perfekt. Det är en bra bit svårare inför folk, måste jag säga. Ska idag skriva en lapp med stödord som jag kan använda, utan att behöva ha med det stora papperet jag skrivit mitt tal på.

オーヴァ　アンド　アウト！